Count down has started

15 arbetsdagar kvar .. 
 
Ibland blir jag så full i skratt när jag är ute i Stockholm. Alltså nu snackar vi ute i allmänhet, typ åka till och från jobbet, gå och handla och sånt. Jag har väl alltid varit en person som gillar att iaktta andra människor och deras beteenden och här är det nåt som jag göra så fort jag går utanför min dörr. Människan är en konstig skapelse och jag blir så facinerad ( stavas?! ) över hur olika vi alla fungerar. Har lärt mig att världen, läs Stockholm, är full av asiga hemska människor och man får leta noga och länge för att hitta dom där guldkornen. Men helt ärligt, när 9 av 10 personer man stöter på under en dag är otrevliga så väger ändå den där enda trevliga människan över så jävla hårt. 

Jag har darför börjat gå efter min egna filosofi om att försöka sprida lite glädje. Jag vill också vara den där personen som kan vända nåns dag till nåt positivt. Även om det kanske bara betyder att jag får personen att le i 2 sekunder och det inte är mer än så så är jag nöjd. Därför försöker jag, verkligen försöker, vara positiv i alla lägen och bjuder gärna på ett leende även när jag känner för att lägga mig ner på golvet och skrika. Små små saker kan göra så mycket !! Nåt jag verkligen har lärt mig och kommer bära med mig från café-tiden.
 
Luddigt inlägg men kände att jag var tvungen att skriva av mig. För även om tiden på caféet har varit tung i många lägen, så har jag ändå hittat dom där få guldkornen runt omkring mig som gjort mina dagar där så mycket lättare. Inte bara kollegor, utan även gäster och andra som jobbar på centrum. Kommer sakna alla dom som sätter en guldkant på min vardag !!


PUSS
 
 

Flipping pages

Kämpa kvinna, kääämpa !! Imorn gör jag sista av 12 pass på rad och det är fucking löningslördag. Kommer helt allvarligt att stupa alltså. Senaste 12 dagarna, eller 11 än så länge, har varit otroligt tunga. Jobbat som vanligt såklart, men även varvat det med inskolningspass på nya jobbet och kvällarna har gått åt till olika nätutbildningar. 
 
Ja, för er som inte redan visste det så har jag juh valt att säga upp mig från mitt nuvarande jobb på caféet. Känns otroligt tungt att inte få jobba nåt mer med mina fina kollegor, men vi kommer juh att ses ändå. Fick juh ett sånt otroligt erbjudande om jobb här på Ica precis runt hörnet, så de fanns liksom inget som kunde få mig att tacka nej. Att bo i Stockholm och ha 3 minuters gångavstånd till jobbet är få förunnat. Kommer jobb sista passet i Täby den 17e november och sätter igång på Ica redan den 18e !!
 
Hittills har inskolningspassen gått relativt bra. Man känner sig juh alltid som en förvirrad bromskloss när man börjar på ett nytt jobb, men det kommer juh. Man kan juh inte vara proffs direkt !! Hade i alla fall ett bra samtal med butikschefen idag, han sa många kloka saker som jag verkligen behövde höra.
 
Nu ska jag Idolkosa mig lite i min ensamhet innan det är dags för sängen och ladda för morgondagens köttardag. Vi EH-krigare borde verkligen få medalj för våra insatser !!
 
 
PUSS
 
 
 
 
 

Fucking train wreck

Tror kroppen på nåt sätt hamnade i ett slags chocktillstånd av en dags ledighet. Blev juh ingen sovmorron eftersom jag hade tvättid klockan 8 imorse, men annars har dan varit väldigt lugn. Tagit det lugnt, äte riktig mat, vare iväg och fikat med Tilda några timmar, solat och tagit det mer lugnt framför tvn. Men helt plötsligt, från ingenstans och helt utan förvarning sitter jag här och storgråter. Jag bara gråter och gråter tills jag inte orkar mer, somnar som en jävla sten på soffan, vaknar nu och det känns som jag blivit överkörd av ett fucking jävla tåg. Hela kroppen bara värker och känns 1000kg tyngre än den brukar ?! I'm clueless ... 
 
Jag ber till gudarna för att kroppen hamnade i chock och att det inte är nån monsterförkylning på G. Har absolut inte tid eller ork för att bli sjuk nu. Ska juh faan till Oslo och mina fina fina vänner i helgen !! 
 
Ska hoppa in i duschen och sen krypa till kojs !! Håller tummar och tår för att jag ska vara tillbaka till mitt vanliga jag imorn.
 
 
PUSS
 
 
 
 
 
 
 

October is all about PINK

Att det redan är oktober alltså, tiden bara flyger förbi !! Men oktober är i alla fall en Rosa månad och även om jag inte har mycket pengar till övers så tycker jag det är viktigt att ge det lilla man kan. En liten gåva är bättre än ingen alls !! Dessutom går det juh till en så viktig grej. Rosa Bandet är en så viktig organisation !!
 
Everyone knows how much I love pink,
this month I love it a little more. 


PUSS
 
 

I really like it here, at least sometimes

Börjar sakta men säkert känna mig mer och mer hemma här i Huvudstaden, äntligen. Är fortfarande mycket jobb och slit, för nästan ingenting, men jag trivs bättre med allt i alla fall. Har även insett att jag börjat trivas mer med även mig själv. På nåt sätt känns det som hela den här flytten har fått mig att växa så otroligt mycket och jag känner mig både tryggare och säkrare i mina egna kläder helt plötsligt, wierd feeling !! 

Som sagt fortfarande mycket jobb som står på schemat och har just nu väldigt svårt att pussla ihop tiden för alla jag vill träffa, sucks. Men jag försöker i alla fall. Den lilla tid och ork som finns kvar försöker jag lägga på umgänge och roligheter. Har juh faktiskt träffat, och fått, otroligt fina vänner här som jag är så tacksamma för. Underbara människor alltså !! 

I veckan, eller det som återstår av veckan så har jag i alla fall bokat in en dejt med två klassisar, nästa vecka ska jag försöka klämma in en dejt med Christoffer och Agnes och även hitta på nåt kul med brudarna från jobbet innan jag ÄNTLIGEN får sätta mig på tåget och bege mig mot Oslo och mina alldeles underbara fina vänner där borta. Som jag saknar dom alltså !! 
 
För övrigt finns det självklart saker här i Huvudstaden som håller på att reta gallfebern ur mig. Tror inte riktigt att jag har förstått mig på stockholmarna riktigt än. Dom är så jävla stressade, kalla och otrevliga. Inte alla såklart, men större delen. Hatar att måsta åka mellan hemma och jobbet med massa otrevligt folk !! En annan kategori människor som, seriöst, står överst på min Hat-lista är dessa jävla latte-mammor. De är den mest resektlösa arten av dom alla. Fine, förstår att man är trött och sliten som småbarnsförälder och hellre går på café än att kladda ner köket hemma, men lite hyffs kan dom faktiskt visa. De är faan inte mitt jobb att plocka upp deras ungars bajsblöjor !! Show some respect God damn it. 
 
Nu har jag gnällt klart,


PUSS
 
 
 
 
 
 
 

RSS 2.0